Jag blickar framåt och jag ser ett ljus. Det kan nog ta ett tag, men som småningom så kommer jag.
Nu är sommaren påväg, jag har världens finaste vänner runt om mig och en viss person har en tendens att sätta guldkant på min vardag. På hela mitt liv faktiskt.
Att gå från något så tungt jag bärt på, till denna friheten jag har nu är underbart. Luftar vingarna dagligen när jag yrar runt i vårsolen.
Tanken har nog inte riktigt slagit mig om hur jag verkligen lyckats få ner fötterna på jorden. Ibland vet jag inte hur jag tänkt, för saker i det förflutna gnager inuti mig fortfarande men mina glädjemoment är såpass stora att jag inte ens orkar lägga själ i det negativa.