Jag kan sväva högt men sjunka lågt

Värmen kom men återgick sedan till att bli kall
Vill sväva som fågeln fri bland moln.

Att få blotta allt som har med känslor, tankar och diverse är ungefär lika med magi.
Vissa bemästrar det, medans andra bara förundras av det.
Jag är inte arg, jag är besviken.
Men som med allt annat här i livet tar jag förgivet att allt som händer också för med sig något som sedan vänds till positivt.
Sista halvan av kvällen när jag stapplade runt på min klackar brevid min fina vän Louise insåg jag hur oerhört tom jag är inuti. Så ordlös. Just nu kan jag inte hitta rätt ord vilket är ett irritationsmoment.
Det känns som en egen värld inuti mitt huvud. Jag ser det framför mig i form av stort mörker med blåa, röda och vita stjärnor som virvlar runt.
Det slog mig också hur otrloligt bra vi är på att agera omoraliskt och inte se saker ur varandras synpunkt. Eller "otroligt bra" ska jag inte säga, för det är inte bra.

Det är när du har som djupast känslor, positiva som negativa, så gillar ditt hjärta att jävlas med dig.
Allt svider på ett eller annat sätt.
I ett skitigt liv får man kriga sig fram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0