Du som hade allt att säga, säger ingenting


Just nu, just idag, just i denna sekund
har just, just jag fått nog.
Jag ska lämna den här hålan
med blåljusen på.


Fyfan för den känslan när en vän mår dåligt och inte orkar mer.
När man känner sina egna tårar bara för att man vet precis på pricken hur just den personen känner.
Att sitta där, kluven och inte veta vad man ska säga även fast man vet precis de rätta orden så känner man sig värdelös.
Att veta att man inte kan hjälpa

Jag har en ny uppfattning om dig, den är inte god

Åh vad jag vill hem.
Så less på allt som relaterar till skolan/människor/floby/allt


Min personliga åsikt ang. Usama Bin Ladin's död:

Som sagt, då var Usama Bin Ladin död.
Jag såg för en stund sen på talet då Obama går ut med att de lyckats dräpa Bin Ladin. Mannen bakom attacken mot World Trade Center.
Det visades bilder från när befolkning i USA samlats vid Time Square för att fira att de lyckats döda Bin Ladin. En man sa något i stil med: "Det känns så skönt att vårat lands största fiende äntligen är död. Nu är vi fria från terrorn."
Obama säger att Bin Ladins död är deras största framgång i kriget. Men att Obama kan bestämma att det skulle vara lagligt att döda Bin Ladin bara för att han var den han var är ju lite sisådär. Om vi har en fiende så är det inte automatiskt lagligt eller moraliskt för oss att mörda honom/henne. Dessa två exempel går givetvis inte att jämnföra, men ni kan ju ändå tänka er att det i princip är samma sak.
Men just det som mannen sa om att USA nu är fria från alla terrordåd är ju att vara ute och prata i nattmössan.
Al Qaida som Bin Ladin är grundare till lever ju fortfarande vidare och kommer fortsätta vidare med spontana hämndattacker.

Inte nog med detta dödades ju också Muammar Gaddafis barn och tre barnbarn av en natoattack mot huset de befann sig i. Gaddafi befann sig tydligen också i huset men klarade sig.
Natoattacken utfördes av ett danskt plan.

Våld föder ny våld. Att försöka bekämpa ett krig med våld är som att bota den salta maten genom att ta på mer salt. Alltså helt meningslöst. Ett av de bästa citaten måste ju vara Make love, not war.
Om världen kommer fortsätta i denna riktning så kommer vi gå under redan innan 2012.

För alltså, tänk efter. Hur ofta rapporterar våra nyhetsmedier om positiva nyheter? Allt är bara om krig. Och allt annat viktigt, t.ex svält och andra liknande saker kommer i skymundan. Det är ju faktiskt helt sjukt.
Och att svenska utrikeskorrespodenter skickas ut för att hålla koll på allt krig, men aldrig på nåt positivt ute i världen är ju helt sjukt.

Vi svenskar MÅSTE bli bättre på att inse hur bra vi faktiskt har det. Ordet bra räcker nog inte ens till. Vi klagar på alla våra i-lands problem dagligen medans folk dagligen skjuts ihjäl för att de t.ex inte delar samma politiska åsikt som övermakten gör.

Ta hand om er och era nära och kära och ta er en tankeställare om värdssituationen. För det kan INTE fortsätta såhär.

Dela gärna med er av era personliga åsikter i kommentarsfältet. Ni får självklart vara anonyma.

Jag kan sväva högt men sjunka lågt

Värmen kom men återgick sedan till att bli kall
Vill sväva som fågeln fri bland moln.

Att få blotta allt som har med känslor, tankar och diverse är ungefär lika med magi.
Vissa bemästrar det, medans andra bara förundras av det.
Jag är inte arg, jag är besviken.
Men som med allt annat här i livet tar jag förgivet att allt som händer också för med sig något som sedan vänds till positivt.
Sista halvan av kvällen när jag stapplade runt på min klackar brevid min fina vän Louise insåg jag hur oerhört tom jag är inuti. Så ordlös. Just nu kan jag inte hitta rätt ord vilket är ett irritationsmoment.
Det känns som en egen värld inuti mitt huvud. Jag ser det framför mig i form av stort mörker med blåa, röda och vita stjärnor som virvlar runt.
Det slog mig också hur otrloligt bra vi är på att agera omoraliskt och inte se saker ur varandras synpunkt. Eller "otroligt bra" ska jag inte säga, för det är inte bra.

Det är när du har som djupast känslor, positiva som negativa, så gillar ditt hjärta att jävlas med dig.
Allt svider på ett eller annat sätt.
I ett skitigt liv får man kriga sig fram

Jag utgår ifrån att du inte känner mig alls

Jag är svag för dig, för du gör mig stark
Du är bra för mig, ändå förstör jag allt
Du har sönder mig, fast du gör mig hel
Det känns så rätt, även om allt som vi gör blir fel
Jag är slav för dig, jag gör vad som helst
Allt för å va med dig, kan aldrig dra en gräns
Jag har tappat greppet, vet inte in å ut
Vi kan ha trampat snett men det här är sinnessjukt
Jag vill älska dig, å jag vill slå ihjäl dig
Vill ha dig ur mitt liv, men nånting står I vägen
Å jag gör allt för att behålla förståndet
Men jag har fastnat I ett beroende som håller mig fången för du är
knark

nu består min ångest av ångesten som kommer att dyka upp då.

Jag gav aldrig upp dig när du försvann. 
Jag börjar ledsna på att alltid leva i en cirkel. Man når ända upp, men sen glider du ner igen. Och så håller det på.
Jag har givit bort min själ till alltför många människor jag inte borde. Jag början mer eller mindre bli proffs på att faila här i livet.
Diplomerad failare?
- Jotack, det passar mig utmärkt.
Någonstans ute i den mörka natten har jag gått vilse. Jag har hamnat snett på livets karta. Mitt hjärtas kompass har pekat åt fel håll och hjärnans GPS har slut på batterier. 

Mer eller mindre så lever jag på minnen och kommande utfantiserade händelser som med största sannolikhet inte ens kommer inträffa om jag så skulle döda för det.
Att vänta på något som aldrig kommer hända har blivit mitt motto, dock omedvetet. 

Jag skjuter upp allt och lägger det åt sidan. Att såra någon sårar alltid dig själv ännu mer. 
Men så är det långt ifrån alltid, men just nu är det så.
Jag vill bara få vara ifred från alla personer just nu. Jag väljer själv ut de få jag vill prata med ikväll. 
Nu ska jag återgå till mina brinnande tankar och fortsätta skriva på privatbloggen.
Min egendrivna virtuella psykolog. Även fast jag inte har svar på mina egna frågor, så fortsätter jag alltid att leta.

Nyare inlägg
RSS 2.0